Organisatorisk och social arbetsmiljö

Den 31 mars år 2016 publicerades Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Dessa föreskrifter syftar till att förklara arbetsgivarnas och arbetstagarnas roller inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. På så sätt kan riskerna för ohälsa i arbetet förebyggas. Psykisk ohälsa har blivit ett alltmer växande problem på många arbetsplatser i Sverige, men är samtidigt svårare att reglera och analysera än den fysiska ohälsan. Därför behövs det kontinuerligt nya riktlinjer när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Årets föreskrifter kompletterar tidigare års publikationer och inkluderar nyheter inom arbetsmiljö samt allmänna råd utifrån situationer som kan uppstå i det moderna arbetslivet. Det är viktigt att skilja på organisatorisk arbetsmiljö, som avser villkoren för bland annat ledning och styrning och social arbetsmiljö, som innefattar hur arbetsgivare och arbetstagare påverkas av sin omgivning på arbetsplatsen.

Enkla steg för den bästa arbetsmiljön.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö inkluderar krav på kunskap och mål beträffande ledning och styrning. Ett mål kan exempelvis vara att stärka samarbetet och öka kommunikationen mellan olika arbetsgrupper. Eftersom resultatet påverkar hela organisationen är det viktigt att såväl arbetsgivare som arbetstagare är delaktiga när dessa mål sätts upp. Vidare ställs det krav på att chefer och arbetsledare bör känna till vilka förebyggande åtgärder som behövs mot till exempel ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling. Även här är det viktigt att det förs en dialog mellan ledning och medarbetare, vilket helst förutsätter en personalgrupp.

I mångt och mycket hör en god organisation ihop med en god social arbetsmiljö. Om det finns ett tydligt ledarskap med markerade riktlinjer, skapas det även en trygghet i organisationen. Arbetstagarna blir samtidigt medvetna om sina arbetsuppgifter och kan därigenom enklare uppfylla verksamhetens mål. Att arbetstagarna även är medvetna om sina personliga mål är viktigt för att varje individ ska känna en meningsfullhet i sitt arbete, vilket dessutom är en förutsättning för en hälsosam arbetsmiljö.

Var mans kompressor

En kompressor har man för de allra grövsta och tyngsta jobben. Den första varianten såg dagens ljus i början av 1900-talet, med syftet att förstärka bilmotorer. Vid det nästa sekelskiftet var det dags för en Rotorcomp kompressor att för första gången komma ut på marknaden.
En vanlig kompressor som man kan ha i garaget är oftast oljesmord med en cylinder och används oftast till att måla, fylla däck med luft, blåsa upp stora bassänger och madrasser osv. Till vardags kan man köpa dem med olika förlängningar så som färgspruta, däckpump, blåspistol och tvättspruta.

Med andra ord så kan man göra allting med en kompressor som man behöver vara lite extra stark för att kunna göra lätt och smidigt.
Uppfinningen gick i sin infantila period under begreppet ”super-charged” för man hade helt enkelt givit den vanliga motorn superkrafter.

Superkompressorn.

För industriellt bruk användes så klart en mycket större och starkare variant, bl.a den mycket populära Rotorcomp kompressorn. Förenklat kan man säga att med hjälp av en skruveffekt så kan man ställa in ett extremt högt lufttryck, vilket i sin tur kan användas vid stora ventilationer, borrning i gruvor, förädlande av metaller och mineraler osv.

Modern teknologi och material gör att de är förhållandevis enkla att sköta och underhålla. Kopplade till en motor behöver de bränsle i form av antingen elektricitet eller diesel. I fråga om gruvor och andra stängda utrymmen så är bränsledelen mycket viktig att ta hänsyn till då den ligger till grund för eventuella luftföroreningar som lätt kan få förhöjd koncentration i ett slutet utrymme utan tillräcklig ventilation.
Ljud, vikt och dimensioner finns i alla varianter och det är lätt att beställa reservdelar.